tisdag 27 december 2011

Fasen va gött!

Äntligen har jag fått motivationen tillbaks! Idag var första passet på länge som det var roligt att träna igen och det är helt underbart. Mycket beror på att jag pratade med sjukgymnasten Joel Hagberg (som också är tyngdlyftare) idag och han gav mig hopp. Han förklarade exakt vad det är som gör ont i ryggen. Som jag skrev häromdagen är det ju en disk mellan två kotor i nacken som buktar ut. Joel förklarade att när disken buktar ut så trycker den mot en nerv som gör att det gör ont, ibland ända ner i handen, och detta gör även att alla muskler omkring blir otroligt spända. Om man inte sköter det rätt så kan det leda till ett diskbråck, och det vill jag ju verkligen inte få. Så Joel gav mig några övningar som jag ska köra, 1 gång i timmen. Han sa också att jag ska undvika lyft över huvudet ett tag, men att jag kan köra drag, marklyft och knäböj tex. DET känns helt underbart! Äntligen kan jag börja köra hårt igen, få träningsvärk och bli starkare!!!
På träningen idag körde jag både knäböj och marklyft och jag ser fram emot hur det kommer kännas i kroppen imån :-) Marklyft har jag inte kört sedan februari-mars någon gång pga knäskadan, så det var riktigt gött trots att det är min "hat-övning"... Får se vad det blir för roliga övningar imorgon :-D


onsdag 21 december 2011

Minus & minus blir plus!

För så måste det ju va... Jag tänker i alla fall se till att det blir det! 
Nu har det varit några deppiga veckor sedan SM. Har haft så jävligt ont i ryggen och varken vila eller träning har hjälpt. Förra veckan gjorde jag en MR och i måndags fick jag reda på resultatet - jag har en disk mellan två kotor i nacken som buktar ut :-( Enligt läkaren skulle det inte vara något "farligt", men det enda jag bryr mig om är ju förstås hur jag blir av med det, men det fick jag inget svar på. Ska ringa läkaren igen, för som vanligt kommer man på en massa frågor efteråt som man borde ha ställt. Imorgon hoppas jag på att få kontakt med sjukgymnasten så att jag kan börja "rehaba" på rätt sätt.  Jag kan säga att det är fruktansvärt tråkigt att träna när man inte får röra en skivstång och kan köra typ 4 olika övningar (vilket är allt som går att köra eftersom jag ska undvika sådant som gör ont). Rebecka på klubben skrev just att hon har lämnat in hemtentan från helvetet, och jag frågade henne om man kan lämna in kroppen från helvetet på samma ställe... Fast riktigt så illa är ju inte kroppen, den är ju trots allt himla bra för det mesta. Gör massa saker som inte andra kan göra. Knäna försöker så gott de kan och ryggen måste ju få bli arg ibland. Behöver bara lite service emellanåt och oljebyte...Men, nu skiter vi i det här helvetet och börjar tänka framåt istället! För om 4 månader är det EM och då ska jag persa! 


Det är otroligt hur mycket träningen och formen påverkar humöret. Men, då får man glädja sig åt andra saker. Som till exempel det fina halsbandet jag fick i morse! Richard överraskade mig med ett stort paket som jag fick med Posten för några veckor sedan. Det var en julkalender med små askar i som innehåller en "julklapp" för varje dag :-D Idag var det ett gööörfint halsband med en stjärna på. Då blir man glad! 


måndag 5 december 2011

SM-guld!

Tog SM-guld i Uppsala igår och det var riktigt gött! Det blev en prispall full med friidrottare (och före detta friidrottare). Silvret gick till Karin Engström och bronset till Cilla Nilsson, båda släggkastare, och tyngdlyftare förstås. Hur mycket jag lyfte har jag redan glömt, inget att minnas helt enkelt ;-) Men, på mästerskap är det ju placering som räknas som tur är. Ett ryck fick jag bortdömt av juryn och jag vet faktiskt inte riktigt varför, men skit samma. Jag är i alla fall nöjd att jag lyckades vända 108 kg och tänker att det är skönt att ha det med sig när grundträningen börjar. 


Det gick bra för resten av gänget i Mosseberg också och vi fick två guld till som Angelica och Anton lyfte hem. Martin fick ett brons, Rebecka en fjärdeplats och Patrik en 5:e-plats. Så vi blev faktiskt bästa klubb på SM igen! Bra jobbat och bra coachat! 


När jag stod på prispallen fick jag även ta emot priset "Stor grabb" som jag är väldigt stolt över! Sen fick jag en annan utmärkelse från Nordiska förbundet som jag inte riktigt uppfattade vad det var. Jag lyssnade inte så koncentrerat för jag var inte alls beredd på att det var jag som skulle få det priset :-) Får ta reda på det... 


Idag har jag varit hos massören för att få ordning på den hemska ryggen och fick lite kinesiotejp efter behandlingen. Sen var jag hos sjukgymnasten och fick akupunktur och till sist naprapaten som knäckte ryggen riktigt ordentligt. Idag satt det tydligen riktigt hårt fast. Börjar bli lite trött på att ha ont i ryggen som inte vill ge med sig trots alla behandlingar av massör, sjukgymnast, naprapat, kiropraktor och ostepat. Funderade faktiskt på om jag ska göra som de sa när jag ringde till kundservice om min mobiltelefon... "prova att stänga av och sätta på igen". En riktig chock kanske skulle hjälpa kroppen att starta om och bli återställd? Tror att ett vinterbad kan göra susen, det är i alla fall värt att försöka! Vem hänger på?

söndag 27 november 2011

Vilket mörker!

Idag är det helt galet väder! Orkanstyrka i vindbyarna. Kändes rätt gött att gå ner i källaren (MAK) och träna lite... Kändes bra innan träningen och jag var ganska laddad eftersom det skulle vara sista tunga passet innan SM om en vecka. Men, det gick la sådär :-( Har varken känslan eller styrkan att lyfta just nu och det känns skit! Blev några ryck på 75 kg och en stöt på 90 kg, och det är alldeles för dåligt. Som om inte det var dystert nog så blev det dessutom strömavbrott och helt kolsvart i lokalen och halva stan. Lyckades hitta ett stearinljus i all röra och det blev rätt mysigt ändå :-) Fick lite massage eftersom ryggen börjar bli arg igen och i morgon blir det besök hos både sjukgymnast och naprapat på Ullevi. 
Längtar som sjutton tills jag får köra grundträning och "tjötta på" igen och bli STARK! Blev ju ingen sådan träning i somras/höstas på grund av knäskadan, och det börjar kännas att man saknar den.


Sitter i soffan nu och är orolig att lyktstolpen utanför ska blåsa in i vardagsrummet. Men då hade jag i alla fall fått ett ljus i mörkret ;-) 

tisdag 22 november 2011

Träningsläger i Tönsberg

I helgen var det tjejläger i Tönsberg. Det var Ruth och tre andra tjejer från Norge och jag som var med. Jag älskar verkligen att träna där för det finns så mycket plats och man kan göra så mycket roliga grejer :-) Vi körde en del gymnastik i helgen. När jag tränade stavhopp så hade vi minst ett pass i veckan i Gymnastikens Hus i Bergsjön och det saknar jag verkligen. Så det var himla kul att köra lite volter och flick flack igen! Kullerbyttor är nåt jag däremot inte klarar av längre. Jag blir så sjukt snurrig så det är helt omöjligt, men jag funderar på att ta åksjukepiller eller något nästa gång jag ska prova. Kan ju hjälpa kanske?!


Eftersom ryggen inte har varit helt okej så körde jag inte så mycket lyft. Men jag passade på att köra stöt från ställ eftersom vi inte har något sådant på Mosseberg. Richard var duktig och byggde ett nytt flak under tiden...  


Nu är jag hemma igen och ska träna i "Dårhuset" fram till SM om mindre än två veckor. 

fredag 11 november 2011

Hemma i Guldheden igen

Då var man tillbaka till vardagen igen. Alltid lika "deppigt" när mästerskapen är över... Men det är bara att köra på snart igen. Ska vila tills på söndag, sen jävlar! Ska bara undersöka ryggen ordentligt först. Blir ännu ett besök på Orthocenter nästa vecka. Geir som jobbar på Olympiatoppen i Norge undersökte och "nålade" min rygg innan tävlingen i Paris. Hans test visade på diskbråck i nacken, så det kändes inget vidare. Visste egentligen ingenting om diskbråck när han sa det och blev asdeppig. Men sen fick jag höra att Per Hordnes (Lenas kille) har två diskbråck och han kan ju lyfta väldigt mycket ändå :-D Så vi får la se vad de säger på måndag, men det löser sig säkert. Bävar dock för en eventuell MR (magnetröntgen), får blunda innan jag åker in i apparaten denna gången och låtsas att jag är någon annanstans... 

onsdag 9 november 2011

Dagen efter

Det kändes som världens längsta dag igår. Men just när det är tävling så går tiden så otroligt fort. Efter invägningen (vägde 68,59 kg) så tog jag lite mat, med betoning på lite! Jag åt en köttbulle, fyra pastaskruvar och en halv macka, sen var jag mätt. Sen åkte vi bussen till tävlingsarenan och jag lade mig på en bänk för att lyssna på musik och börja ladda ordentligt. Strax före 21 började jag värma upp och gjorde några lätta lyft innan defileringen. Kände mig verkligen kanon och passade på attverkligen njuta av att äntligen vara på VM. Jag gick in på 83 kg i ryck, sen 86, klarade båda med mycket vilja och kämpande. Verkligen inga lätta lyft. Sen höjde vi till 88 kg men det var för mycket igår tyvärr.

Sen var det dags för stötarna. Kände mig snabb och stark på uppvärmningen och alla lyft fram till 97 kg kändes grymma. På 97, sista lyftet innan tävlingen, fick jag rullgardin :-( Det betyder alltså att man får en slags svimningskänsla och alla krafter försvinner. Men jag struntade i det och var ändå säker på att jag skulle fixa ingångsvikten, 102 kg. Men nej nej, det blev ännu värre uppe på tävlingspodiet. Försökte ta det lugnt och samla luft efter vändingen, men det blev bara värre och värre och jag tappade typ stången. Tog en liten bit choklad för att få lite energi emellan lyften och Lena stod och fläktade med en handduk och sen var det bara att gå in och lyfta efter 2 min igen. Det blev ungefär likadant som första lyftet och jag blev jävligt arg, men i sådana lägen finns det tyvärr inte så mycket man kan göra. Jag väntade tills det var 45 sekunder kvar innan jag gick in på podiet för att få så mycket vila som möjligt. Det var mycket publik och alla satt och skrek och hejade, otroligt skön stämning. Det och en jäkla massa vilja hjälpte mig att klara sista lyftet!
Så var tävlingen över... Är nöjd med rycken, mindre nöjd med stötarna men otroligt glad att jag ändå fixade den sista stöten. Även om jag intalade mig själv att bantingen (5 kg på 4 veckor) inte skulle påverka mig så gjorde det nog det ändå.
Nu är det bara att hålla vikten och satsa på nästa tävling!!!

tisdag 8 november 2011

Idag är det dags!

Nu närmar det sig... Kl 21.30 ikväll är det dags för tävlingsstart! Har faktiskt inte börjat bli nervös ännu eftersom jag har fått fokusera på vikten. Har ätit väldigt lite och bastade i 40 min i går kväll. Så från igår har jag gått ner ca 1,5 kg, jäkligt gött! Nu efter en minilunch vägde jag 68,91, perfekt!

Syrran tävlade i söndags, men det gick tyvärr inte så bra. Hon hade ingen kraft i axeln pga skadan, så det var inte mycket att göra. Tyckte väldigt synd om henne :-( Hon gjorde allt hon kunde i alla fall och nu är det bara att laga axeln och komma igen till våren.

Så nu är det bara att börja ladda :-D Har aldrig tävlat så sent förut, så jag har försökt att vända lite på dygnet nu de sista dagarna. Lite svårt eftersom vi gick upp kl 05.00 när Lena skulle tävla, men nu är det lugnt. Ska titta och heja på Ruth (Norge) som tävlar i A-gruppen klass 63 kl 16.30, alltid bra att se lite lyftning innan man själv lyfter! Men det blir på TV...får inte gå så mycket idag.

Just nu sitter Jim och jag o kollar när Lena tränar. Träningshallen ligger i källaren på vårt hotell, en gigantisk hall med närmare 50 lyftarflak. Kanon!

Så, nu är det bara att köra!!!

torsdag 3 november 2011

Packat & klart inför VM!

Imorgon åker vi till VM i Paris, Lena (syrran) och jag! Vi ska både bo och tävla på EuroDisney, riktigt kul :-) Jag har aldrig varit i Paris, så jag hoppas att vi får tid för lite sightseeing efter att vi båda har tävlat. Lena tävlar troligtvis på söndag kl 08.30 i klass 53 kg och jag tävlar antagligen kl 21.30 på tisdag kväll i klass 69 kg (beroende på vilka grupper vi hamnar i).


Så nu är väskan packad och jag är redo för VM! Hoppas bara att ryggen blir bättre, men det löser sig säkert. Får väl ta en extra Treo ;-)





onsdag 2 november 2011

Sista rycket...

Så, äntligen har jag fått gjort min egna blogg! 
Här kommer jag skriva om vad som händer i livet, och då speciellt det som gäller tyngdlyftningen. Så här får ni följa sista rycket (inte bokstavligt talat) framåt i idrottskarriären. Fast det låter ju jäkligt illa i mina öron, sista rycket? Men, det finns inget som säger hur långt sista rycket är, det kan ju hålla på i många år! Sen kan man ju börja med någon ny sport :-)